Jag har precis kommit hem till Onsala och Kastanjegården och här är det tomt vill jag lova, inte ens katten är hemma, hästarna på sommarbete och barnen hos mamma och pappa.

Min plan är att vara hemma några dagar för att sedan flyga upp till Uppsala på torsdag kväll för att sedan om allt går som det ska flyga med Simon till Varberg på fredag om det nu blir så. Man kommer absolut inte att flytta honom om inte allt är som det ska.

Simon verkar må bra och hade när jag pratat med honom fått i sig lite potatismos och korv, hoppla, hoppla här går det undan = ). Däremot har han stickningar i händerna när dom blir kalla och enligt läkaren är det efter cellgifterna något som kommer att gå över efter ett tag. Han blir fort trött och orkar inte så mycket, efter en kort promenad eller efter att vi varit på besök är han helt slut och det kommer att ta sin tid.

I går hade Simon sagt till sjuksköterskorna att om det är så att någon som ska genomgå samma operation som honom och vill prata med honom innan så går det bra och det tog inte många minuter förrän det knackade på dörren och där stod killen som har opererats nu på morgonen ( det opereras en på måndag morgon och en på onsdag morgon med PMP) och nu i eftermiddags hade det knackat på dörren igen och där stod killen som ska opereras på onsdag morgon, dom hade ställt massa frågor och kände sig nog lite lugnare efteråt. Hoppas att det går bra för dom.

Jag kommer en lång tid framöver tänka på dom som ska opereras varje söndag och tisdag kväll och komma i håg den fruktansvärda känslan och oron som dom och deras anhöriga går igenom, men jag kommer också att få ett litet leende på läpparna för jag vet att dom är i dom bästa händer och att dom har blivit priviligerade att få en andra chans, det är det inte alla som får.

Nu ska jag hoppa i säng för jag är sååååå trött efter allt, det känns som om jag har varit borta i flera veckor och det kommer nog att ta lika många veckor till minst att smält allt det här och livet kommer aldrig bli som förut, så är det. Vi kommer med all säkerhet att ta vara på det på ett helt annat sätt, än innan.

Sov nu så gott !

Kram Tess