… och nej jag har faktiskt inte trillat av pinnen, inte än i alla fall. Men det har varit ganska mycket det sista, så på kvällarna har jag helt enkelt inte orkat ägna mig åt att ta upp datorn och skriva några rader.
Som sagt i lördags förra vecka blev Alicia sjuk igen, så det vara bara att bege sig till Akuten igen och jag har ju lärt mig nu att inte åka på natten till Östra för där är det oftast 5-8 timmars väntan, utan antingen åker man till Varbergs barnakut som öppnar kl.20.00 eller till Närakuten i Kungsbacka eller om man har tur så får man en tid uppe på vårdcentralen i Onsala. Denna gången blev det Närakuten i Kungsbacka eftersom det var lördag, inget ställe jag egentligen gillar eftersom jag tycker att jag har blivit lite dåligt bemött där, framför allt när det gäller Alicia brutna arm osv. men det är en annan historia.
Besöket på Närakuten visade sig denna lördagen vara ett riktigt bra val, vi var dom enda som var där, inte en kotte i väntrummet, det vara bara att glida in i mottagningsrummet och där satt doktorn och väntade på bättre tider, Jag förklarade att jag misstänkte att hon hade fått öroninflammation igen, jag fick först en hel utläggning på 3 minuter om att det nu är nya restriktioner och att man inte ger barn mellan 1- 12 år penicillin om det inte är dubbelsidig öroninflammation eller om trumhinnan har spruckit. Efter en titt i örat och konstaterat dubbelsidig öroninflammation med vätska bakom trumhinnan, fick vi åka hem och ta vägen förbi apoteket och hämta ut en ny kur penicillin. Hela besöket från att vi steg ur bilen tills vi åkte hem igen tog 7 minuter, riktigt skönt.
I tisdags var det dags för ett nytt besök och denna gången blev det vårdcentralen i Onsala, då misstänkte dom att Alicia dessutom hade fått urinvägsinfektion, men det var falskt alarm tack och lov.
Så idag fredagen den 11 januari är båda barnen tillbaka på dagis för första gången sedan den 25 november, vi får hoppas att dom får vara friska ett tag till nu i alla fall.
Däremot är det andra sjukdomar på Kastanjegården, Atlanta blev dålig i onsdags, hon har feber och vägrar att äta, Veterinären var ut och har tagit massa blodprover, men det ser bra ut. I dag tycker jag nog att hon känns lite bättre och hon har till och med ätit upp sin mat, så vi får hoppas att även hon är på bättringsvägen.
I dag har vi hantverkare hemma som håller på att fixa i ordning vår brandfarliga skorsten, så i kväll kan vi mysa till det ordentligt och äntligen elda i vedspisen i köket igen. Nu är det ju så att vi kanske inte har eldat ihjäl oss i den innan heller men när man inte får vill man ju så gärna och när man kan så använder man den inte så mycket, konstigt att det ska vara så….
I morgon fyller vår lilla Calvin 4 år, det känns så konstigt 4 år, Han har blivit så stor samtidigt så känns det som om han alltid har funnits, tiden innan existerar inte liksom.
Alicia är så roligt just nu hon pratar och pratar och säger så mycket roligt i bland förstår man inte riktigt vad hon säger och då blir hon så arg så arg och tittar strängt på en och upprepar det om och om igen.
På söndag blir det lite släktkalas för Calvin annars blir det nog en ganska lugn helg.
Ha en fortsatt härlig fredag och en riktigt trevlig Helg
Kram Tess
